△

igår var ju då märta och jag på punkspelning.
(bilder kommer när jag lyckas få tag i dem)
vi hade det asfett, och jag har aldrig känt mig mer normal. bland punkare är jag stört mainstream. det är både skönt och konstigt, kan höra mitt trettonårsjag skrika i protest att jag inte får bli en sån där vanlig, tråkig människa.
fast det kommer jag aldrig bli, är fortfarande rebell i hjärtat.

märta och jag hade iallafall väldigt trevligt, vi skrattade mycket, åt mycket och tiggde många cigg.
tack de människor som var där och gjorde allting helt amazing! främst då simon (för märta räknas inte, hon är liksom... som jag...). vill även tacka katarina för att hon var ett underbart sällskap in till skövde! puss på er alla.